Sex grader
Klockan tickar, vi kämpar för
våra liv och vi förlorar...
...Vi är på en motorväg mot klimathelvetet
med vår fot fortfarande på gaspedalen.
FN:s generalsekreterare António Guterres 2022
Vad menar Guterres?
Vad har vi att vänta vid 1,5 - 6 graders uppvärmning?
- Hetta, torka, bränder
- Stormar, störtregn
- Is, snö, permafrost
- Hav, ekosystem
- Svält, väpnade konflikter
En komprimerad beskrivning av klimathotet, baserad på:
- Mark Lynas: "Sex grader - vår framtid på en varmare jord"
- David Wallace-Wells: "The Uninhabitable Earth"
- IPCC 2018 - Summary for Policymakers. In: Global Warming of 1.5°C
och andra namngivna
källor.
IPCC:s 1.5-graders-rapport behandlar skillnader mellan 1,5 och 2 graders global uppvärmning. En kort summering:
Risker för hälsa, försörjning, livsmedelssäkerhet, vattenförsörjning, mänsklig säkerhet mm förväntas öka vid en global uppvärmning på 1,5°C och öka ytterligare vid 2°C.
Varje tiondels grad av global uppvärmning ger ökade effekter av extrema väderhändelser som värmeböljor, torka och skogsbränder, massiva störtregn och översvämningar
Att tillåta ökning till 2°C istället för 1,5°C förväntas på lång sikt ge stora utsläpp av växthusgaser som följd av upptining av större permafrostområden
Skador på korallrev, biologisk mångfald och ekosystem blir påtagliga vid 1,5°C och blir ännu större vid 2°C
Flera meters höjning av havsnivån på lång sikt kan utlösas vid 1,5°C till 2°C
Men vad innebär fortsatt global uppvärmning till 3, 4, 5 och 6 grader över förindustriell nivå?
Bristen på snabba åtgärder från politiker och medborgare för att hejda utsläppen av växthusgaser tyder på att man inte ser hotet från fortsatt uppvärmning som speciellt allvarligt. Klimathotet har funnits med oss under flera årtionden, vi verkar tappa orken att behålla insikten om allvaret i detta långsamma hot. Psykologiska försvarsmekanismer behövs ibland men de gagnar oss inte när de blockerar vår handlingskraft i denna ödesfråga.
Det som gagnar oss är istället att återigen läsa på och ta in insikten om hotet, så att vi motiverar oss själva att agera för att avvärja hotet. Vi medborgare behöver rösta fram politiker som vill agera för att nå nollutsläpp på kortast möjliga tid och agera för åtgärder som återställer koldioxidhalten till en säker nivå.
Vi behöver slita oss från våra skärmar, gå samman i studiecirklar, diskutera och göra våra röster hörda på gator och torg, i insändare och sociala media, så att politikerna märker att opinionen finns. Det är inte svårare än så, men det är det minsta som krävs.
Med hopp om att läsaren låter sig motiveras till agerande av dessa hot!
Februari 2024, Jens Rundberg: jens.rundberg@gmail.com
Global uppvärmning orsakar mer hetta, torka och bränder. Varje tiondels grad av global uppvärmning ger ökade effekter av extrema väderhändelser som värmeböljor, torka och skogsbränder. Redan torra regioner blir torrare. Värmeböljor blir längre och hetare. Vattenbrist drabbar odlingsmark, skogar, vilda djur och natur. Grundvattennivån sjunker, träd och buskar torkar ut, skadas och dör. Skogsbränder får lättare fäste och blir mer svårsläckta. Öknar breder ut sig när omgivningen blir allt torrare.
Människor och djur drabbas oftare och hårdare av värmeslag, uttorkning och njursvikt. Fler far illa av rök från skogsbränder med astma och lungpåverkan som följd. Skördar skadas av torka och bränder, matjordsförluster och ökade insektsangrepp, vilket leder till sämre näringsinnehåll och dyrare matpriser. Fler människor blir utsatta för tropiska sjukdomar då bakterier och parasiter följer värmens utbredning.
Vid 1,5 grader: Risker för hälsa, försörjning, livsmedelssäkerhet, vattenförsörjning, mänsklig säkerhet mm förväntas öka vid en global uppvärmning på 1,5°C enligt IPCC 1.5-rapport. (IPCC 2018) Självförstärkande mekanismer genom skogsbränder som ger koldioxidutsläpp och ökenutbredning som ger förlust av koldioxidupptag.
Vid 2 grader: Risker för hälsa, försörjning, livsmedelssäkerhet, vattenförsörjning, mänsklig säkerhet mm förväntas öka ytterligare vid en global uppvärmning på 2°C enligt IPCC 1.5-rapport. Ekosystem drabbas allt mer, fler arter dör när de inte överlever värmeböljorna och torkan. Självförstärkande mekanismer när ekosystem förlorar bundet kol och öknarna tar över. Enligt Mark Lynas (2008) fortsätter de självförstärkande mekanismerna och om vi når tre graders uppvärmning leder det obönhörligt till fyra grader, vilket obönhörligt leder till fem grader.
Vid 3 grader: Södra Afrika drabbas av beständig torka, öknarna breder ut sig, sanddyner bildas av torkan och hårdare vindar. Sannolikt permanent El Niño som ger varmare lufttemperaturer globalt. Amazonas regnskogar når nästan total kollaps. Australien blir i princip helt utan regn. Självförstärkande mekanismer när bundet kol i mark bryts ner allt snabbare av värmen och ger koldioxidutsläpp. Globalt bedöms kolreservoaren i jordarna idag vara omkring 1600 gigaton, mer än dubbelt så mycket som atmosfärens hela kolinnehåll, vilket alltså innebär en stor potential för ökad växthuseffekt när nedbrytningen ökar. Öknarna breder ut sig i två allt bredare latitudbälten runt hela klotet, omkring 30 grader nord respektive syd om ekvatorn. Livsmedelsförsörjningen drabbas alltmer. (Mark Lynas 2008)
Vid 4 grader: Avkastningen för ris, vete och majs blir sannolikt 40% mindre, vilket leder till höjda matpriser som drabbar de fattigaste mest, med svält och väpnade konflikter som följd. Snabbare avdunstning i det allt varmare klimatet gör de torra områdena ännu torrare, vilket försvårar vattenbristen som också följt av försvinnande glaciärer. Världsomfattande torka för planetens viktigaste jordbruksområden gör att massvält riskerar att bli en permanent fara för en stor del av mänskligheten. Södra Europa drabbas av ännu längre värmeböljor, upp till 65 dagar längre. Regnmängderna minskar, upp till 70% av sommarregnen kan utebli. Skogarna förvandlas till fnöske och förtärs av bränder. Stora delar av medelhavsområdet blir obeboeliga när Nordafrikas ökenområden sprider sig norrut till Europa. Självförstärkande mekanismer förstärker växthuseffekten när alltmer bundet kol läcker ut till atmosfären från mark, skogsbränder och tinande permafrost. Den sibiriska metanåterkopplingen gör det sannolikt omöjligt att hindra fortsatt uppvärmning till 5 grader. (Mark Lynas 2008)
Vid 5 grader: Regnskogarna har brunnit upp och försvunnit. Landtemperaturerna är mer än tio grader över dagens. Torra område blir allt torrare, världens stora öknar breder ut sig alltmer. Fortsatta förstärkande återkopplingar då även metanhydrater under havsbottnarna bidrar till växthuseffekten då de destabiliseras och frigör metan, speciellt stor risk för detta finns i Norra Ishavet som är relativt grunt. Under PETM, det Paleocena-Eocena Termiska Maximumet för 55 miljoner år sedan, bidrog denna självförstärkande mekanism till att hålla kvar jorden i ett värmetillstånd i ungefär tiotusen år. (Mark Lynas 2008)
Vid 6 grader: Den största massutrotningen på planeten var i slutet av Perm, för 251 miljoner år sedan. Den var relaterad till växthuseffekten och ledde till att 95% av allt liv på land och i haven dog ut. Det tog 50 miljoner år innan den biologiska mångfalden åter nådde en nivå som liknade den innan katastrofen. Analys av geologiska skikt visar att temperaturen hade stigit med sex grader på kort tid. (Mark Lynas 2008)
Global uppvärmning orsakar hårdare stormar och kraftigare störtregn. Områden med riklig nederbörd får ännu mer nederbörd. När haven och luften blir varmare kan luften hålla mer fukt. Luften kan hålla sju procent mer vattenånga för varje grads temperaturökning, vilket betyder att större mängder vatten kan falla på kortare tid. (World Weather Attribution 2021)
Orkaner får sin energi från varma havstemperaturer över 26 grader Celsius. Denna värme hjälper fuktig luft nära havsytan att stiga och när den stiger och sedan svalnar, frigör kondensationsprocessen värme som leder till mer avdunstning från havsytan. På så vis kan orkanen kan hållas igång så länge den rör sig över vatten med yttemperaturer över 26 grader. Ju varmare luft och vatten, desto mer vatten kan orkanen transportera upp och släppa ner som störtregn och om den drar in över land orsaka översvämningar. (NOAA Hurricane Facts 2016)
Jetströmmarna är ständiga vindar från väst till öst på ungefär tiotusen meters höjd, två huvudströmmar på norra och två på södra halvklotet, kring 30:e respektive 50-60:e breddgraden n/s. Eftersom polarområdena på planeten värms upp snabbare av klimatförändringen än de mellanliggande breddgraderna, är den typiska nord-sydliga temperaturskillnaden lägre, vilket försvagar den väst-östliga hastigheten i jetströmmen och gör den mer slingrande i nord-sydlig riktning. Detta betyder att vädersystem kopplade till jetströmmen lättare fastnar över ett och samma område under längre tid och kan orsaka mer ihållande skyfall eller mer ihållande värmeböljor under många dagar eller veckor. (ScienceAlert 2023)
Vid 1,5 grader: Forskare som studerat den extrema nederbörden i Tyskland och Belgien i juli 2021 har funnit att klimatkrisen har gjort den extrema nederbörden mellan 1,2 och 9 gånger mer sannolik att inträffa och att sådana skyfall i regionen nu är 3 till 19 procent mer intensiva. Resultatet blev extrema översvämningar som innebar minst 184 dödsfall i Tyskland och 38 i Belgien och ledde till betydande skador på infrastruktur, inklusive hus, motorvägar, järnvägslinjer och broar. (World Weather Attribution 2021)
Mer varm, fuktig luft ger mer energi till åskväder och potentiellt mer tillväxt av större hagel. Samtidigt kan ökad värme vara en motverkade faktor som gör det troligt att hagel drabbar mer sällan men med större hagelkorn när det väl händer, med allvarligare skador som följd. (Yale Climate Connections 2022)
Vid 2 grader: Varje tiondels grad av global uppvärmning ger ökade effekter av extrema väderhändelser som stormar, massiva störtregn och översvämningar.
Vid 3 grader: De kraftigaste klass 5-stormarna blir ännu starkare. Torka och översvämningar avlöser varandra i ett allt ostadigare Europa. (Mark Lynas 2008)
Vid 4 grader: Havsnivåhöjningen i kombination med intensivare stormar orsakar allt mer översvämningsskador.
Vid 5 grader: I tropikerna enorma skyfall som i kombination med intensivare sydasiatisk monsun höjer Ganges och Brahmaputras flöden nedströms med nästan 50%. (Mark Lynas 2008)
Vid 6 grader: Mycket starkare orkaner. Fynd från Krita-epoken, 144-65 miljoner år sedan, i form av stormvågskullar, tempestiter, på havsbottnar tyder på att stormarna var som störst när temperaturen var som högst. Mycket kraftigare skyfall i vissa områden, nederbördsmängder kring 4000 mm/år. (Mark Lynas 2008)
Den globala uppvärmningen leder till förlust av is, snö och permafrost både till havs och på land. När allt större områden förlorar täckande snö och is reflekteras mindre av solstrålningen tillbaka till rymden. Mark och hav tar istället upp mer värme från solen, vilket innebär en förstärkande återkoppling, den så kallade albedo-effekten som klimatforskarna länge varnat för. Is- och snöförlust från Antarktis och Grönland, tillsammans med glaciärförluster runt om i världen bidrar till havsnivåhöjningen, vilket förstås inte förlust av flytande istäcken som norra ishavets gör.
En annan fruktad förstärkningsmekanism är förstås metanutsläppen från tinande permafrost, speciellt eftersom metan är en mycket starkare växthusgas än koldioxid. Metan har över en 20-årsperiod kring 86 gånger och över en 100-årsperiod cirka 34 gånger starkare växthuseffekt än koldioxid. Metanutsläppen har ökat dramatiskt de senaste 20 åren, mycket från tropiska våtmarker men även från arktiska områden. (Paul Beckwith 2023)
Vid 1,5 grader: Enligt Armstrong McKay och hans kollegor har listan över potentiella tippningspunkter i välden nu utökats från nio till sexton. Men han poängterar att vi redan vid nuvarande nivåer av global uppvärmning närmar oss fem farliga tippningspunkter, och riskerna ökar för varje tiondels grad av ytterligare uppvärmning. De fem tippningspunkterna som redan är i riskzonen är: avsmältning av Grönlands och Västantarktis stora inlandsisar, storskalig upptining av permafrosten, kollaps av den stora havsströmmen i Labradorhavet, och massdöd av tropikernas korallrev. (Stockholms Universitet)
Vid 2-3 grader: Att tillåta ökning till 2°C istället för 1,5°C förväntas på lång sikt ge stora utsläpp av växthusgaser som följd av upptining av större permafrostområden. Flera meters höjning av havsnivån på lång sikt kan utlösas vid 1,5°C till 2°C (IPCC 2018)
Fortsatta förluster av is, snö och permafrost i allt snabbare takt ju varmare det blir. Slutliga havsnivåhöjningar på 25 meter är tämligen oundvikliga på lång sikt när två grader har passerats, på grund av isförluster från Antarktis och Grönland. Om Västantarktis sårbara ishyllor Ross och Ronne bryter samman kan de bidra till 5 meters havsnivåhöjning på bara några årtionden. Om även Östantarktis istäcke destabiliseras via de undervattensbottnar som sträcker sig ända in till istäckets centrum, skulle Antarktis sammanlagda isförlust kunna orsaka havsnivåhöjningar på ungefär en meter vart tjugonde år.
Vid 4 grader: Vid 2050 kan 0,5 meters eller mer havsnivåhöjning tvinga miljontals människor att flytta. Försäkringsbolagen kan inte längre försäkra byggnader i kustområden som drabbas av skador för hundratals miljarder dollar. De flesta av Alpernas glaciärer försvinner med uttorkade floder som följd under stora delar av året. Sibirisk tundra tinar alltmer och förstärker växthuseffekten när koldioxid och metan bildas vid nedbrytningen. När jorden var fyra grader varmare förra gången, för 40 miljoner år sedan, fanns det ingen is alls kvar vid någon av polerna. Havsytan var då mer än 60 meter högre än idag. (Mark Lynas 2008)
Vid 5 grader: För 55 miljoner år sedan inträffade det Paleocena-Eocena Termiska Maximumet, PETM, då Norra Ishavet hade en vattentemperatur på 20 grader och regnskogar av kinesisk sekovja (meta sequoia) fanns i nordligaste Arktis. Forskarna tror att metanhydrater som fanns under havsbottnar i frusen form orsakade en självgående växthuseffekt då de tinade och bubblade upp som metan. Det finns idag stora mängder metanhydrater under kontinentalsocklar under haven jorden runt. Vid fem graders uppvärmning finns risk att metanhydrater i stora delar av Norra Ishavet destabiliseras och driver på den globala uppvärmningen. (Mark Lynas 2008)
Vid 6 grader: Som tidigare nämnts var den största massutrotningen på planeten i slutet av Perm, för 251 miljoner år sedan. Den var relaterad till växthuseffekten och metanutsläpp från tinande permafrost och tinande metanhydrater och ledde till att 95% av allt liv på land och i haven dog ut. (Mark Lynas 2008)
Förändrade havsströmmar kan orsakas av varmare klimat när sötvatten från tinande snö och is gör delar av havet kallare och mindre salt, vilket påverkar hur vattenmassorna beter sig. Stora områden kan drabbas av detta, norra Europa och speciellt Skandinavien kan bli mycket kallare om AMOC och golfströmmen tappar fart. Då blir också området kring Mexikanska golfen varmare eftersom värmen där inte strömmar norrut i samma utsträckning. Nya rön tyder på att Sverige skulle kunna bli 20 grader kallare men det ifrågasätts av andra forskare.
Varmare och surare hav som följd av människans koldioxidutsläpp innebär också att skalbildande havsdjur som koraller och sjöborrar drabbas då de får svårare att bygga upp och behålla sina skal som skadas av surheten. Varmare hav blir också syrefattigare, vilket skadar den ekologiska mångfalden.
På land leder den globala uppvärmningen till problem för många djur och växter att hinna anpassa sig. Speciellt de arter som är specialiserade i en viss ekologisk nisch riskerar att dö ut men allätare och mer rörliga arter kan klara sig bättre. Flyttfåglar och insekter kan få stora problem då årstiderna förändras och födotillgången inte längre stämmer med deras nedärvda beteenden. Djur som är vana vid svala temperaturer försöker flytta närmare polerna för att fly undan värmen men i många fall lyckas det inte. Dinosaurierna utrotades av ett asteroidnedslag för 65 miljoner år sedan men de övriga fyra större massutrotningarna berodde på klimatförändringar, vilket visar att det är svårt för ekosystem att anpassa sig och överleva när klimatet ändras snabbt.
Vid 1,5 grader: Skador på korallrev, biologisk mångfald och ekosystem blir påtagliga vid 1,5°C och blir ännu större vid 2°C. (IPCC 2018)
Korallrev börjar få allvarliga problem i varma och surare hav. Arter dör ut i allt snabbare takt, mycket på grund av människans utbredning på allt större arealer på bekostnad av andra arters livsutrymme, men också på grund av vår giftspridning, jakt och utsläpp av växthusgaser.
Vid 2-5 grader: Ekosystem drabbas allt mer, fler arter dör när de inte överlever värmeböljor och torka. Självförstärkande mekanismer när ekosystem förlorar bundet kol och öknarna tar över. Om vi når tre graders uppvärmning fortsätter de självförstärkande mekanismerna, det leder obönhörligt till fyra grader, vilket obönhörligt leder till fem grader. Öknarna breder ut sig alltmer i de torra områdena samtidigt som våtare regioner drabbas av extrema skyfall och stormar som orsakar översvämningar och jordskred. (Mark Lynas 2008)
Allt mer oberäkneligt väder följer av jetströmmarnas förändring som tenderar att förlänga värmeböljor och skyfall, vilket skadar ekosystemens känsligare komponenter så att arter dör ut.
Vid 6 grader: Geologiska skikt från 251 miljoner år sedan, i slutet av Perm, visar att 95% av livet på land och i världshaven utplånades. Skikten som är äldre har rikligt med fossil av mikroorganismer, skaldjur och fiskar men vid tiden för utrotningen blir det ett skikt i stort sett helt utan fossil, bara några enstaka snäckor har överlevt massutrotningen i haven. Analyser tyder på att temperaturen hade stigit med sex grader på kort tid. Fyndplatser i Sydafrika visar på katastrofal erosion från uttorkade, livlösa landområden i en tidigare blomstrande floddal. Varma, stillastående, syrefattiga hav kvävde nästan allt liv i kombination med att metanhydrat i bottnarna upplöstes och bubblade upp som metan. Vid större utbrott kan metanet ha nått koncentrationer där åskväder kan ha antänt metan-luftblandningen. (Mark Lynas 2008)
Svavelhaltiga skikt finns från tiden för katastrofen och forskarna menar att det kan innebära att vätesulfid bildades i stora mängder när enorma mängder djurkadaver och döda växter ruttnade i de stillastående haven. Eftersom svavelväte är giftigt redan vid låga koncentrationer kan det ha bidragit till utplåningen av liv både till lands och till havs. Det tog 50 miljoner år innan den biologiska mångfalden åter nådde en nivå som liknade den innan katastrofen. (Mark Lynas 2008)
Matförsörjning kan skadas av hetta, torka, bränder, stormskador, skyfall, hagel, översvämningar, rötskador, mögelangrepp, jordskred, frostskador, havsnivåhöjning, saltvatteninträngning, förlust av pollinerande insekter, ökning av parasiter och skadedjur som gynnas av värme. Ökande matjordsförluster och skördeskador leder till sämre näringsinnehåll och dyrare matpriser, vilket drabbar de fattigaste mest.
Från att världssvälten har minskat under decennier har den börjat öka igen på senare år. (DN Ledare 2022)
Väpnade konflikter och brottslighet tenderar att öka med ett varmare klimat. Vad beror förhållandet mellan klimat och konflikt på? En del av det handlar om jordbruk och ekonomi. Mycket har att göra med påtvingad migration, som redan är rekordhög, med minst 65 miljoner fördrivna människor som vandrar runt på planeten just nu. Men det finns också det enkla faktumet med individuell irritabilitet. Hetta ökar den lokala brottsligheten och svordomar i sociala medier. (David Wallace-Wells 2017)
Vid 1,5 - 2 grader: Risker för hälsa, försörjning, livsmedelssäkerhet, vattenförsörjning, mänsklig säkerhet mm förväntas öka vid en global uppvärmning på 1,5°C och öka ytterligare vid 2°C. (IPCC 2018)
Vid 2 - 3 grader: Grundregeln för basgrödor som odlas vid optimal temperatur är att skörden minskar med 10 procent för varje uppvärmningsgrad. Vissa uppskattningar går så högt som 15 eller till och med 17 procent. (David Wallace-Wells 2017)
Vid 4 grader: Avkastningen för ris, vete och majs blir sannolikt 40% mindre, vilket leder till höjda matpriser som drabbar de fattigaste mest, med svält och väpnade konflikter som följd. Snabbare avdunstning i det allt varmare klimatet gör de torra områdena ännu torrare, vilket försvårar vattenbristen som också följt av försvinnande glaciärer. Världsomfattande torka för planetens viktigaste jordbruksområden gör att massvält riskerar att bli en permanent fara för en stor del av mänskligheten. (Mark Lynas 2008)
Vid 5 - 6 grader: När tropikerna blivit alltför varma för de flesta grödor och subtropikernas matproduktion slagits ut av permanent torka och fisket förstörts av skadade havsekosystem, drar sig det beboeliga bältet för civilisationen samman mot polerna. En drastisk reducering av de mänskliga befolkningarna är det troligaste resultatet av en höjning av de globala temperaturerna med närmare fem grader. Där ingenstans finns att fly och skördar och vattenförråd slår fel är det mest sannolika resultatet hungerkravaller och väpnade konflikter. Fortsatt snabb uppvärmning verkar ostoppbar med fortsatt förstörelse av biosfärens livsupprätthållande förmåga som följd. (Mark Lynas 2008)
Källor:
António Guterres: "We are on a highway to climate hell" - New Scientist
https://youtu.be/K7CiMiiC2f8
David Wallace-Wells 2017 - The Uninhabitable Earth
https://nymag.com/intelligencer/2017/07/climate-change-earth-too-hot-for-humans.html
DN Ledare 2022
https://www.dn.se/ledare/vi-kan-vara-pa-vag-mot-varldssvalt/
IPCC 2018 - Summary for Policymakers. In: Global Warming of 1.5°C
https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/sites/2/2022/06/SPM_version_report_LR.pdf
Mark Lynas 2008 - Sex grader
https://www.bokus.com/bok/9789170373619/sex-grader-var-framtid-pa-en-varmare-jord/
NOAA Hurricane Facts 2016
https://www.weather.gov/source/zhu/ZHU_Training_Page/tropical_stuff/hurricane_anatomy/hurricane_anatomy.html
Paul Beckwith 2023 - Atmospheric Methane is Rocketing Upwards in a Possible "Termination Zero" Event
https://youtu.be/lKCEsoaCe64
ScienceAlert 2023
https://www.sciencealert.com/earths-jet-streams-look-as-chaotic-as-a-van-gogh-right-now-and-thats-a-big-problem
Stockholms Universitet 2022 - Flera avgörande tippningspunkter i jordens klimat kan överskridas över 1,5°C
https://www.su.se/nyheter/flera-avg%C3%B6rande-tippningspunkter-i-jordens-klimat-kan-%C3%B6verskridas-%C3%B6ver-1-5-c-1.625652
World Weather Attribution 2021
https://www.worldweatherattribution.org/heavy-rainfall-which-led-to-severe-flooding-in-western-europe-made-more-likely-by-climate-change/
Yale Climate Connections 2022
https://yaleclimateconnections.org/2022/03/hailstorms-and-climate-change-what-to-expect/
Upp
