Kunskapsbrist och mediamakt som ett demokratiproblem

Bildkällor: abf.se och schibsted.com

Om demokrati ska råda och leda till bra beslut så behöver folk vara tillräckligt allmänbildade som grund och även vara uppdaterade om aktuella samhällsproblem. Vid representativ demokrati kan kunskapsbrist hos folket leda till valresultat som inte gynnar folkflertalet, ofta efter valrörelser med manipulativa, vilseledande budskap.

Vid användande av medborgarråd behöver deltagarna informeras av sakkunniga och kanske även av partsintressen och ideella organisationer om vilka fakta och perspektiv som finns om den aktuella frågeställningen.

Särintressen med privilegierade positioner har alltid en fördel av att kunna finansiera annonskampanjer av olika slag för att försöka manipulera opinionen att rösta till deras förmån. Det är inte bara vid valkampanjer detta sker, utan även vid mer permanenta och långsiktiga påverkansstrategier som kan innefatta sponsrade läromedel och utgivning av skrifter, böcker och filmer, liksom sponsring av forskning och konferenser med en inriktning som passar deras intressen.

För att vanliga medborgare ska kunna genomskåda dessa påverkansförsök behöver de ha en stark kunskapsgrund och en insikt om dessa intressemotsättningar i samhället. Folkflertalets långsiktiga intresse är inte identiskt med de privilegierades mer kortsiktiga intresse.

En mer upplyst allmänhet är förstås ett hot mot den rådande maktordningen. Men vårt behov av klokare beslut om hur vi ska hantera avgörande livshotande problem som klimatförändringen och den militära kapprustningen kräver bättre fungerande demokratier och därför behövs stora insatser för systemreflekterande allmänbildning och mer demokratisk kontroll över massmedia.

Visa/dölj Mer om Kunskapsbrist och mediamakt som ett demokratiproblem

De personer som samlat på sig mest rikedom har ofta en mental upptagenhet av att skydda och förmera sin förmögenhet och de samverkar i globala nätverk på olika sätt för att påverka samhällsutvecklingen till sin egen och till gruppens fördel. En maktanalys av detta slag är något som vanliga människor sällan om ens någonsin kommer i kontakt med. Ändå är det något alla borde ha med sig som en grundvaccination mot att bli manipulerad att gå med på politiska förslag som gynnar särintressen på bekostnad av folkflertalets välfärd och naturens och ekosystemens överlevnad.

Med denna basala kunskapsgrund om ekonomiska maktstrukturer så följer en möjlighet att söka mer kunskap om hur de förmögna intressegrupperna har byggt upp tankesmedjor, köpt upp mediekoncerner, finansierat valkampanjer och påverkat via lobbyism i USA och andra länder så till den grad att de formellt demokratiska länderna inte längre har någon verkligt demokratisk representation.

En uppmärksammad och banbrytande undersökning av statsvetarna Martin Gilens och Benjamin Page (2014) visade att den genomsnittlige amerikanske väljaren i praktiken har ett nära noll-inflytande på politiska beslut. Deras studie analyserade över 1 700 politiska beslut i USA under en 30-årsperiod och jämförde opinionen med vilken politik som faktiskt genomfördes. Resultaten visade tydligt att:

Ekonomiska eliter och storföretag har ett stort, oberoende inflytande på politiken.
Den genomsnittlige medborgaren och breda intresseorganisationer saknar nästan helt inflytande.
När den breda allmänheten får sin vilja igenom, beror det ofta på att deras åsikter råkar sammanfalla med vad de ekonomiska eliterna och näringslivet redan vill.

Demokratins ideal blir sviket om allmänhetens verklighetsbild blir förvrängd av nyhetsmedia som inte tjänar folkets intresse utan istället tar perspektiv som tjänar dess förmögna ägare.

I boken Manufacturing Consent (1988) visade Noam Chomsky och Edward Herman att massmedia i demokratiska samhällen i grunden fungerar som propagandainstrument för eliten. De utvecklade den så kallade propagandamodellen, vilken förklarar hur nyhetsrapportering systematiskt vinklas för att forma opinionen och säkerställa allmänt samtycke till statens och storföretagens ekonomiska och politiska intressen. Denna styrning sker genom fem strukturella filter:

Mediernas ägande och vinstintresse: Eftersom de flesta stora medier är vinstdrivande företag styrs innehållet av ägarnas intressen.
Annonsfinansiering: Mediernas primära inkomstkälla kommer från reklam. Detta leder till att program och artiklar som ogillas av annonsörer sållas bort.
Nyhetskällor: Media förlitar sig i stor utsträckning på information från regeringen, militären och storskaliga företag ("experter"), vilket gör att den officiella versionen sällan ifrågasätts.
Moteld: Negativ feedback, hot om stämningar eller organiserade kampanjer används för att disciplinera journalister och tysta obekväma röster.
Antikommunism och rädsla: Att skapa en gemensam fiende eller ett ideologiskt hot används för att ena allmänheten och legitimera inskränkningar eller konflikter.

Genom dessa filter utelämnas eller marginaliseras systemkritik och händelser som missgynnar västerländska eliter, samtidigt som nyheter som gynnar dem förstoras upp och presenteras som objektiv sanning.

Vårt behov av klokare beslut om hur vi ska hantera avgörande och livshotande problem kräver bättre fungerande demokratier och därför behövs stora insatser för systemkritisk allmänbildning samt mer demokratisk kontroll över massmedia i olika former.

Nästa: Klimatkrisen som ett demokratiproblem

Upp